Det är Lördag 7 feb 2015 - Vårt älskade lilla gryn är redan 1 månad gammal?!
"Nu kan jag det här mamma..ska vi lära oss nått nytt nu?"
Samtidigt som allt känns så naturlig och att hon alltid varit här, så känns det som det bara var några dagar sen hon plötsligt låg i mina armar efter många timmars förlossning.
På en månad har vi sakta men säkert lärt känna varann, och från att bara sova å äta hela dagarna är hon nu mer vaken, ler massa och har även börjat gråta lite oftare, i början var det mest små skrik eller gnäll, men nu tar hon för sig allt mer å vågar säga ifrån mer;)
Hitentills har vi bara haft en natt med "dålig sömn", vilket var igår natt, då hon somnade 2 men sov då fram till 7. Troligen hade hon magknip stackaren medan jag trodde att hon var hungrig och aldrig blev mätt, hon ville äta hela tiden och såklart blev ju magen värre för varje mål. Till slut somnade hon vid bröstet och sov sen gott resten av natten.
Vi har även fått flytta in i gästrummet då vår säng är gör hög för att ha spjälsängen bredvid, och vi inte vill ha henne i vår säng även om hon sover i nestet. Nu sover hon i nestet i spjälsängen och ena Sidan är borttagen på spjälsängen så hon vänjer sig vid sin säng ( utan att behöva ligga i en alldeles för stor säng) och sedan har vi henne nära.
Tre favorit saker jag verkligen inte ångrar att vi köpte är nestet, så smidigt och kunna förflytta med överallt och hon kan va nära oss.
Andra är babyselen, så himla praktiskt å ha när man är ensam hemma och man t.ex ska gå ut med Viggo en snabbis och man inte vill böka med vagnen. Även väldigt smidigt att ha när man ( som jag varit nu sista veckan) är fast med en väldigt mammig bebis i soffan, som vill bara vara hos dig annars vaknar hon eller blir ledsen om du lägger ifrån dig henne. Även om sysslor hemma för tillfället är bland sista prio just nu när man är ensam hemma så måste man ju äta! Då är bärselen perfekt! Dessutom tröttnar man efter ett tag av att sitta still även om det är otroligt mysigt att sitta och beundra och sjunga lite, få massa leenden å om och om igen tänka att man är så lyckligt lottad som fick denna vackra varelse. Hon brukar somna gott i den när man går runt å plockar så, återigen, den är super!
Tredje är amningskudden! Trodde inte att jag skulle va i behov av en innan hon kom så brydde mig inte om att köpa någon. Men efter några dagars ammande blev jag trött i axlar å rygg och fick väldigt ont. Så blev tipsad om en man kunde spänna runt, så den sitter fast som ett bord. Så himla smidig! Behöver knappt hålla i henne när vi ammar nu och ryggen är bra igen!;)
Att bli mamma är bland det häftigaste, mest fantastiska, svåraste å mysigaste jag varit med om. Det har funnits flera stunder där man varit hjälplös å känt sig ensam och inte alls veta vad man kan göra när det är som värst för henne. Just i. De tillfällena är jag ännu mer tacksam över att ha T, han är otroligt peppande och försöker göra allt han kan för att underlätta när han är hemma.
Imorgon åker han på buissnes trip till Sverige för 5 dagar och jag är ensam med hund å bebis, ska bli otroligt spännande å se hur det går;)
Tror det kommer gå bra, grämer mig lite att behöva gå med Viggo varje morgon bara kl 7, å klä Lillan och krångla ner med vagnen, men det ordnar sig nog det med;)
Igår åkte vi in till barnläkaren för väga och mäta. Dom har öppet hus varje dag för detta 12.30-13.30.
Nu väger hon ca 4360 gram och är 55 cm lång, hon har alltså gått upp ett kilo sedan hon föddes och växt 4 cm.
Efter all oro under graviditeten och inför förlossningen så känns det helt fantastiskt att allt funkar så bra och att hon växer på som hon ska.
Härom dagen låg Minna på min mage och plötsligt lyfter hon huvudet och ligger och kollar på mig hur länge som helst. Stark i nacken har hon varit sedan födseln redan och hon är även väldigt stark i benen, men att d skulle gå så fort trodde vi inte. Är häftigt att se!
Om Två veckor åker vi till Florida en vecka. Det är ca 8 timmar bil dit och vi delar upp det på 2 dagar då vi vet att det kan ta lite längre tid än planerat med bebis som ska äta och bytas på. Florida är ett av de ställen jag verkligen velat komma till så hoppas att man inte blir besviken.
Vi har nu äntligen anmält oss till agility med Viggo, ska bli superkul både för honom och oss. Vi kommer försöka gå hela familjen men tar det lite som det kommer och utifall det inte skulle funka så är det ju bra att vi är två:) ska bli kul att testa en ny sorts träningsform och jag tror det kommer stärka hans självförtroende ytterligare:)
1 kommentarer
Hallon-moster
08 Feb 2015 07:54
Underbart, älskade vän. Jag är så glad för din skull ❤
Kommentera