2(x-3)+4x+2.......hæææ??
Matte på distans...det funkar inte, ekvationer som gør mig dummare æn en get och jag kænner bara hur stressen stiger. Jag vill så gærna bli klar!!!
Jag førstår ingenting av det jag sysslar med! Ena stunden ska man rækna si å andra stunden sån.
Har hållt på sen i oktober å FORTFARANDE ær jag på kap 3...samma kapitel i 2 månader!!
Jag behøver nån som førklarar som har tid å få mig att førstå.....jækla skit!!
Jag vill bara hem ås jag få læst upp allt. Inga pengar i værlden kan ge en høgskolekompetens, å det ær nått bland det viktigaste i mitt liv!
Imorse var jag duktig nog å steg upp i tid før att ta tåget till bjørndal så jag kunde sitta 4 timmar i lugn å ro..men inte ens nu førstår jag vad jag gør...jag hatar att ge upp saker, men jag førstår ju inte! =(
Kaos!
And we´re leaving 2011 for 2012
Tankar i Juletider!
Alla om som råkade välja fel val, i sitt tidigare liv och istället hamnade på gatan eller som valde drogerna först. Det som är så hemskt är att dessa människorna får ju inte heller nån chans att försöka komma tillbaka om dom vill, vägen dit är lång och kanske är hjälpanade händer för få!
Alla föräldrarlösa barn runt om i världen...Tänk att vara 6 år å aldrig få ett enda paket mens man vet att runt om på jorden så firar man en stor å fin högtid där kärlek och omsorg är största fokus.
Eller alla barn som ser fram emot julen och tomten och istället slutar kvällen i brakfest för föräldrarna och ingen tomte kom för han som skulle "gå och hämta tidningen" var redan för full kl 17 när tomten brukar knacka på dörren. Istället sitter barnet med en stor besvikelse och sorg och försöker se insjunken å nöjd ut framför tvn medan mamma å pappa bråkar och skriker på varann uppe på övervåningen.
Det är ju så många människor som inte får uppleva denna fantastiska högtid!!!
Det är nästan som att man skämms över hur bra man verkligen har det och jag överväger helt seriöst att skippa julen nästa år för att istället göra något bra för nån annan och ge andra människor en god jul istället för att bara bli ledsen över att tänka på folk som har det svårt och inte göra nånting åt det.
All heder åt Susanna Benckert som har ordnat julklappar till alla sina 25 barn i afrika samt en livslevande tomte. Dessa små liven kommer bli överlyckliga att dem för första gången får träffa tomten! Kolla hennes projekt : www.susannaighana.se
Tänk på detta och skänk en slant till en organisation som du känner gör något bra för världen/sverige ellet köp ett medicinpaket från t.ex rädda barnen/Unicef och så njut sedan av en riktigt god jul och att du samtidigt gjort något bra för en annan människa, eller kanske flera!
På tbanan...
Nu så ser hon mest sliten ut, trött, håret ser fett och äckligt ut, luggen ligger i teseravhår iställde för å vara samlad i en enda tjock lugg, sminket som imorse var nymålat ligger istället under ögonfransarna än på som det satt i morse...blek och nästan sur ser hon ut att vara. ...trött.
Hon tittar sig omkring och ser fröken perfekt och miss model.
Fröken perfekt har stövlar med jeans i stoppade, nästan en likadan väska som tjejen i fönstret, bara det att hon har ju en äkta vara...prada. Den rosa ullkåpan hon har på sig ser ren och snygg ut, hur hon nu lyckas med det i snöstormen.
Trots att hon har den proper och fina stilen bär hon en mössa som är av märket "BRAZIL" på och ser ut som den brasilianska flagga, men hennes vackra ansikte och hennes fina kläder bär ju upp.
Miss Model, hon med det blonda vackra långa håret av äkta vara och ansiktet fullt av foundation och annat dyrt smink. Hon ser sådär bekymmersfri och så äckligt jäkla lycklig ut, meycket pengar,dyra kläder,dyrt smink och bara världens bästa liv..säkert en såndär som har lyckats här i livet, med bra jobb,bra lön och akademisk utbildning jag du vet hela packetet.
Jag tittar igen på tjejen i fönstret, hon ser plötsligt väldig liten ut, sådär svag och ledsen ut "varför kan jag aldrig få vara allt det där?" säger hennes blick...jag blir arg och frågar henne, HUR ser miss modell ut innan hon gav sig på jobbet i morse, utan all smink, du behövde bara på mascara och lite spray i håret sen var du nöjd och kunde gå ut. Och hur "perfekt" tror du fröken perfekt skulle vara om hon inte hade bärt pradaväska ch kläder till dyra priser? Tror du dom hade sett lika lyckliga å perfekta ut då?
Varför är du inte nöjd med att du ser bra ut som du är, narturlig när du vaknar och slipper lägga tusentals kronor på en garderob som ändå måste bytas ut några månader senare?
Varför måste vi hela tiden jämföra oss med andra istället för att se det som är vackert hos oss själv och genast hinna klanka ner på det som är dåligt hos oss?
Världen har blivit helt wrong när du hela tiden måste förbättra ditt utseende för att du själv måste duga för dig själv...börja se det positiva istället...
To find the dress
Varit rädd för hur det kommer bli i oslo till våren.
Men en morgon vakande jag upp å hittade mig själv där nånstans i sovrummet, plckade upp mig själv klädde på mig i den "migsjäldräkten" och insåg äntligen att livet inte borde slängas bort i stress,oro och rädsla.
Jag tog tag i det jag borde och d känns som även om vänner som står mig när har och kommer flytta hem så tror jag att det är stor chans att skaffa sig nya här :)
Stressen för framtiden med studier osv har lagts på hyllan och återigen tar vi en dag i taget och jag tänker försöka ta tillbaka att leva i nuet och leva efter mottot " du lever bara en gång"....
Det känns bra nu =)
Vi borde bli bättre!!
Just precis, att bli bättre på att ta vara på varandra och alla vi tycker om!
Det är för mycket mycket onödigt hat och dåliga känslor i denna värld. För lite självkänsla och nedtryck av oss själva!
Vi borde ta hand om varandra mer, sluta låta vårat ego ta över...det får faktiskt vara nog nu!
Börja med att öppna ögon och öron. Det finns folk i din omgivning som ber om din hjälp och antagligen har du slått det ifrån dig ganska många gånger för att du "orkar inte" eller "har så fullt upp med annat"...men du? det krävs inte mycket! Det enda du behöver att göra ar kanske bara att ge en kram, bara lyssna en stund eller bara ge en fin komplimang en dag!
Har du nära och kära du tycker om väldigt mycket och som du känner skänker dig mycket positiv energi och glädje i din dåliga varag? TALA OM DET för dom, vi lever i ett för strikt å grått samhälle där det är "skam" å uppmuntra varandra ...för då är du "onormal" eller "konstig"...Vad är det för konstigt med att vilja få en annan människa att må bra?!
Det är viktigt att folk i din omgivning känner sig precis lika älskade som du själv vill vara älskad!
Alla behöver vi kärlek och omtanke, utan detta träder den psykiska ohälsan och skillsmässorna in...
Är det konstigt att världen är som den är idag? Hur många av oss mår verkligen bra?!
Som när man frågar " hur e det?"....inte fan svarar man "det är SKITDÅLIGT" eller "jag mår faktiskt inte bra"...nej utan tro fan man svarar "det är bra hur är det själv?" sväljer å kopplar på det där lilla lieendet. Är det nyttigt att göra det? NEJ för det är en skam att må dåligt idag!
Våga tala om att du må dåligt!! Och om inte den personen "orkar bry sig"...ne då finns det tyvärr inte så mycket mer att göra, men hon/han ska inte heller räkna med dig den dagen det är hennes/hans tur att må dåligt å vågar tala om det för dig.
Vi måste våga börja tänka lite mer på varandra och ta hand om varandra, samtidigt som vi måste våga tänka på oss själva, rensa ut all dålig energi( bl.a vänner som inte bryr sig dom som jag inte kallar vänner) och fylla på med den nya positiva energin ( dom vännerna man faktiskt finns där å är värda att kallas vänner).
Det kommer bidra till ett gott välmående...men för att det ska gå så MÅSTE VI ta hand om varandra!
Tala om för den du älskar att du faktiskt älskar den personen en extra gång, och kanske varför?
Krama dina vänner!
Skriv och berätta för din vän hur mycket du tycker om henne/honom!
Tala om för en främling att hon faktiskt har skitsnygga skor/kläder på sig!
Berätta för din dotter/son hur fantastisk och vacker han /hon är!
Detta är bara några av flera saker du kan göra för att få en annan person att må väldigt bra å känna sig bra för att han/hon är just den personen han/hon är....
Tänkt på att vi har inte själva valt att bli dom personer vi är, men ändå måste vi leva med dom oavsett om vi tycker om eller inte tycker om oss själva, men målet är att vi ska älska oss sjäva för att vi är som vi är för vi alla är så otroligt unika på olika sätt, och det är just det DIN uppgift är, att berätta det för någon varför!
Mer självkänsla och kärlek till oss...mot en bättre värld!
Livet som stoppat upp...
Full fart, fläkt å glöd heeela tiden...
Annars blir jag helt nollad...uttråkad.
Som nu!
Då känner jag direkt att det är dags att göra nånting nytt...
Alla flyttar ifrån oslo, det blir tomt,tråkigt å vad fan händer?
Sista halvåret sen halva vårt kompisgäng flyttade hem har det ju knappt hänt någonting, till våren skall en av dom bästa också flytta hem, den jag har delat det mesta av mina problem,skratt,sorg,långa telefonsamtal med...
Detta känns å uttråkande helt enkelt.
Det är vinter, fast det är egentligen inte vinter...det är fortfarande höst...
Det händer ingenting just nu, vi har en resa framför oss till Gran canaria, hade hoppats lite på att den skulle kännas som nån sorts kommande solstråle..men tyvärr jag känner mig inte speciellt energisk över detta.
Har tappat glöden helt...jag vill göra nått nytt.....iigeeen!
Vissa människor är aldrig nöjda å jag är en av dom....inget jag är stolt över!
Nu får vi helt enkelt komma på nått vi ska göra åt det.
Det värsta av allt är att jag har stressat runt d sista så fruktansvärt mycket med för mycke frågor om mig själv å framtiden så jag har fått stressproblem i kroppen! OTROLIGT fint, den sitter perfekt nu till jul!
Kan väl inte precis påstå att jag e ledsen eller nedstämd, mest irriterad över att livet just nu står så fruktansvärt still...
För övrigt så har jag faktiskt en väldigt bra tillvaro här med finaste kärleken,ett bra jobb och en relativt mysig(men liten) lägenhet.
Men som vanligt...jag är inte helt nöjd;)
Vad göra?!=S
Min "storasyster" Von Wachenfeldt
Vi har fått höra det såå många gånger " meeh ni ser ju ut som systrar" eller..."ni skulle ju kunna vart systrar"...ABSOLUT för visst har vi en liten likhet och inte bara utseendemässigt utan även personlighetsmässigt, vi har båda två starka personligheter och ibland kan dom krocka (speciellt med lite alkhol) men när dom inte gör det så är vi väääärldens finaste vänner.
Jag pratar om min "storasyster" Madeleine "Madde" Von Wachenfeldt!
Hon är den bästa medicin mot höst å vinter depp!
Idag har vi haft ne sååå mysig kväll, en av våra fnitter å fniss kvällar!
Som när man kan sitta å berätta om sina problem å sina utbrott/ihopbrott där man bara tycker man e såååååå fuuuul å sååååå dum å såååå äcklig blahablaha...å när man gör d så slutar d upp i ett as garv pga jag VET hur mycke hon förstår mig å hon VET hur hemskt det är men just i det tillfället så låter d bara så himla knas...en sån kväll e underbar!
Efter en relativt lång sitta-ned-å-fika/äta träff travade ner till oslo city, genom den lilla julmarknaden på karl johan med Madde i ett asgarv å jag i en enda stor hick attack...
Väl inne på Oslo City på jakt efter "bursdagspresang" åt min lilla beste venn hamnade vi på barnavdelning efter barnavdelning inne de olika klädesbutikerna, vilket resulterade i att vi inte alls hittade nån "bursdagsgave" till en blivande 9 årig tjej utan vi fastnade helt enkelt på bebisavdelning där vi studerade bitte små bodys å diskuterade saker som "hur fan kan en liten bebis å plats i denna ännu mindre bodyén?!" och "det ska BARA vara JAG ÄLSKAR MAMMA-kläder" eller hur strumpor som var kortare än maddes pekfinger kunde göras!
Sånna dagar/kvällar med min vän Madde är det bästa, som uppskattas extremt och man kan inte låta bli att gå där ifrån utan ett varmt hjärta fyllt av positiv energi å ett glatt humör.
Jag är otorligt lyckligt lottad att JAG har en så himla fin å bra vän!<3
Frågeteckenutropsteckensvordommarpunktbokstäversiffror
Helt ärligt så håller jag på att bli galen på mig själv...
Det ÄNDA jag kan tänka på är utbildning och vad jag ska ägna mitt liv åt....
Jag vill bli nått stort antingen för mig själv å där träder genast skådespelardrömmen/musikalartist eller sångerska in...eller för andra och då är det socionom,specialpedagog(MEN jag vill egentligen inte bli lärare) eller nått åt det hållert typ hjälpa unga tjejer med deras självkänsla eller något, skriva böcker för å hjälpa andra som är i svåra situationer...blir galen allvarligt!
Självklart kan jag söka skådespelarutbildning genom folkhögskola å försöka ta mig vidare men OM jag inte kommer vidare då har jag "slarvat" bort fler år av mitt liv, flera hundratusen i studiepengar och kanske får jobba på ICA resten delen av mitt liv...och det vill jag INTE.
Jag anser att jag borde ha en utbildning och vet också med mig att saker jag brinner för det är också grejer jag är väldigt bra på och går in för! Jag vet att jag kan mycke mer än att "bara" få ett jobb för att försörja min familj och med själv...jag vet att det är inget liv jag vill leva.
MEN vill också poientera att jag absolut INTE ser ner på folk som lever så för ett jobb är viktigt å vad man väljer att jobba med har inte med saken att göra, alla tar vi ansvar för våra egna liv och alla trivs inte i skolan eller är gjorde för det, huvudsaken är att man kan försörja sig!
Att jag känner att jag vill ha en utbildnig och "vill bli nå stort" har nog mycket med att göra med mitt "vara bästkomplex" ...jag har tyvärr aldrig fått känna mig bäst, varken när det gäller skolan eller bland vänner...
Någonstans önska jag att jag hat bättre betyg och bara kunnat välja vraka, hur gjorde dom som lyckades med det?
Just nu så har jag verkligen inte EN ENDA aning om VAD jag ska bli, HUR jag ska bli eller OM jag ska bli...jag hade behövt någon som hade berättat det för mig, och som vanligt i de flesta situationerna nån som tror på mig å på saker jag gör....varför tror jag för lite på mig själv?!
Det värsta jag vet är att misslyckas, hatar gå med svansen mellan benen och skämmas för något dåligt val man tagit...jag har upplevt det för många gånger!
Jag har fått för stora krav på mig själv och det får mig på dåligt humör, illamående å otroligt stressad....
Jag måste hela tiden ha en blick mot nästa mål för att klara det första så jag vet att jag kommer vidare, annars ger jag väldigt lätt upp och ingenting händer.
Känner väl inte helt att nån har tid eller lust å lyssna, för jag vet jag är en vi kallar "ältare", är jag inne på någor ältar jag det i EVIGHET..
Det var allt för mig, nu är det helg!
Min bättre hälft...
....ja d e verkligen så det känns! Min fina underbara André är den bättre delen av mig, han får mig till en bättre människa, han har ändrat det mesta i mig.
Den stora stormiga jag har helt enkelt försvunnit, landat och bara njuter av mig själv, mitt liv och det vi har tillsammans!
Jag har aldrig upplevt kännslan att inte tröttna på varann att ju längre tiden går ju mer växer allt och ju stabilare å ju mer växar man ihop, känslan är underbar!
Det finaste med min fina André är att han har det som ingen annan har,en otrolig personlighet!
När du är ledsen/på dåligt humör/arg lr sur kommer han å kramar om dig å viskar till dig hur underbar å vacker du är...det är ju precis det man behöver höra i det tillfället!
Det är ju helt otorligt att d fanns en så fin kille!
Jag känner verkligen att jag har hittat hem, ingen kommer någonsin fånga mitt hjärta på detta sättet!
Det finns ingen tvekan i detta någonstans,jag vill verkligen dela allt med honom helt enkelt.
Jag kan till och med tänka mig ett liv i norrland, så länge jag får vara med honom.
Det är så kärlek i denna fina kille och det smittar av sig...det är nu äntligen jag har hittat han, den som jag alltid drömmt om...jag visst han skulle dyka upp en dag.
Nu släpper jag aldrig taget...
Norske boligpriser....
vi har pratat lite smått om att kanske köpa en egen bostad nu, från början hade vi tänkt i sverige men eftersom vi blir här i norge ett tag till så tjänar vi kanske mer på att köpa en här ist för att hyra....men att sitta med lån på 2 500 000 kr på ett radhus på 4rum t.ex känns ju lagom kul när man kan få en lyxvilla för det priset i sverige.
Vi vill ju iaf ha ett extra rum men 4 rum skadar ju inte heller...men vad det kostar!
Dessutom är ingen av oss så himla insatta i det här med lån så känns ju lite läskigt å låna över 2 milj ,tänk om något går snett??
Det är i sånna här tillfällen jag saknar Sverige!!
Önskelista två tusen elva!
- Hund (för 10 året nu??)
-Träningskor...skulle behöva ett utomhusskor så jag kan ge mig ut på lång walking samt löprundor nu när elixia kommer sägas upp.
- Popcornmaskin...för att det är sundare helt enkelt.
-Bakmaskin...när man som mig är glutenintolerant så är det väldigt dyrt att köpa bröd flera gånger i veckan då glutenfritt bröd är nästan dubbelt så dyrt. Alltså en sån maskin som bakar åt dig, du häller i alla ingredienser på kvällen å på morgonen ligger det ett färdigt bröd.
-Resecheckar
-Presentkort på IKEA
Önskelistan blir ju betydligt mindre när man blir äldre så mer har jag inte klurat ut faktiskt.
Du vet att du är lyckligt kär och har hittat "hem" när du:
...väljer att tillbringa de flesta fredags OCH lördagskvällarna hemma tiullsammans med din kära ihop med en bra film/ett bra tv-progam och lite snask istället för ihop med dina vänner ute i stans nattliv.
....inser att du duger som du är utan att behöva köpa dig lycklig i massa skönhetsoperationer och massa fina dyra kläder.
....kan gå på matbutiken och handla en förmiddag utan att behöva sminka upp dig (utifall du skulle stöta på en snygging bland hyllorna).
....ingenting spelar längre nån roll så länge du får vara tillsammans med dig älskade, med han/henne så överlever du allt.
....det blir tråkigt att gå ut på krogen tillsammans med dina vänner och du går hem tidigt för att få somna ihop med ditt hjärta.
....du å din partner börjar diskutera ekonomi så som delad ekonomi,sparande och framtid.
....ni sitter tillsammans och letar hus drömmer er bort och längtar efter nått eget.
....pratar barn,diskuterar barn-namn och ni båda ser barn och "bebismagar" över allt.
.....Folk höjer på ögonbrynen och säger " men gud vad seiösa ni är" när du berättar om dina framtids drömmar.
...men inte ska du vara ledsen över detta, snarare tvärtom!
Du har ju äntligen funnit det som många andra kanske egentligen önskat att de hade i sitt liv och även om vännerna tycker att du inte är lika partypingla eller har lika mycket tid som förr så kommer du antagligen framöver öppnas för en helt ny värld framöver;)
I think it calls "kontrollfreak"
De nærmsta 10 åren framøver har jag planerat vældigt från och med idag å fram till 10 år framåt ca....
JEPP! jag ær inte normal i huvudet;)
Det ær till och med så jag kan blir lite galen på mig sjælv!
Men nær jag tænker efter så ær det nog mest før att jag mår så himla bra och vet vad jag vill ha i mitt liv framøver, kanske ska man kalla det mer målinriktad och veta vad man vill...før jag vet faktiskt vad jag vill och vad jag behøver før att fortsætta må bra.
Inom det nærmsta(nærmaste) året(åren) kommer jag uppfylla en vældigt stark drøm och jag hoppas så innerligt att det går min væg i det hær!
Jag har nu en otroligt længtan efter sverige, jag vill bara flytta hær ifrån, ær lite små less på Oslo liv nu, och jag vet fler som ær det. Det som kænns bra ær att nær vi flyttar hem så kommer vi inte ha nått kvar hær længre och behøver inte længta tillbaka som jag gjorde sist. Nu kommer æven de andra avsluta sina liv hær.
Stora planer, ett helt nytt liv kommer øppna sig och jag længtar!
En god nyhet ær oxå att jag har fått sån otorlig skrivarglædje å lust...så tænkte børja skriva lite smått på min bok ska bli skit kul men kommer ta lång tid!=)
