Lovade en uppdatering här idag, men har i stort sett dragit mig hela dagen eftersom jag vet att det är så mycket att skriva och en del bilder;)  
 
Flyget gick 9.05 ifrån Aranda och första resan skulle ta oss till New york där det var ett byte på 3 timmar och sedan vidare flyg till Houston. Den största oron var hur det skulle gå med Viggo, om vi hade alla papper, tänk om vi hade missat något och han inte skulle komma in i USA. Men herregud vilken otroligt lätt resa! Viggo sov i stort sett hela vägen och gjorde han inte det så satt han snällt i sin bur å ville bli klappad på å kliad på magen. När vi väl kom fram till NY kollade tullen knappt på papperna och skrattade åt hans lilla gulliga underbett som veterinären skrivit med på intyget. Sen var ju den värsta delen av resan över, och hela vägen charmade han alla vi mötte i stort sett.  Denna gången kändes inte resan hit alls lika lång som sist, tror det var för att längsta resan kom först förra gången, då vi bytte i Amsterdam å hade sen 10 timmar efter bytet vilket kändes längre.
 
Här är lite bilder under resan på planet, haha Viggo var inte så glad att ha buren stängd Vid start och landning så under resan vågade han inte lägga sig i buren i rädsla för att vi skulle stänga in honom, efter några timmar liggandes som på bilderna så förstod han att han kunde ligga i utan att vi gjorde det;)
 
När vi väl kom på plats hyrde vi bil som tog oss till lägenheten som dom fixat åt oss tillsvidare, en kortidshyrd lägenhet ist för hotell, lite skönt kände vi nu når vi bott i 4 väskor en vecka. Lägenheten var mycket finare än vi trodde, och det är som ett lägenhets komplex med pool och gym och garage. Perfekt läge, nära till gallerian, downtown och restauranger. Det är en tvåa som är möblerad med ganska stor walk in Closet, tvättmaskin, torktumlare och diskmaskin, helt underbart!! Badet har ett stort badkar som är inkaklat och hela lägenheten har väldigt bra förvaring, t.om på badet!:) 
Lite bilder på hur lägenheten ser ut, tyvärr inte jättebra bilder då det var rätt mörkt när vi kom fram. Vi möttes även av lite välkomst snacks på diskbänken:) 
 

 Efter en hel dags resa var det väldigt skönt art krypa ner i den stora sängen kan jag säga, å vilken säng!! 
 
Imorse erbjöd sig Tommy att åka att köpa frukost, men hittade tyvärr bara bananer, bröd till sig själv, vatten, ägg och juice haha att handla här är en djungel, här finns allt och lite till, man ska bara kunna hitta det på engelska. Att sedan ha en partner som är både laktos och gluten allergiker gjorde inte saken lättare... Det blev 3 bananer för min del till frukost. Fick sedan tips om "Whole Food market" genom SWEA och vi gjorde ett nytt försök i att få tag i specialkost. Det visade sig vara en guldgruva för en sån som mig! Hela butiken var uppbyggd på ekologisk, glutenfri, laktosfri och hälsokost mat i stort sett. Blev en rätt så rejäl storhandling m.a.o.... Nu vet jag vart jag ska handla i fortsättningen iaf;) 
 
I eftermiddags var vi i väg en vända för att kika på lite hus, ingen husvisning men har hittat 3 hus som vi ska se på imorgon med en mäklare vi har fått genom Sandvik,så ville titta på de olika områdena. Dock hade vi lite otur med vädret, när vi kom ut på motorvägen började det ösregna, och då menar jag inte som i Sverige med en liten skur utan det regnade bara mer och mer och vi såg inte vägbanan i stort sett. Bilar stog stilla längs motorvägen med varningsblinkers på och när vi kom fram till Katy ( som området heter) var det översvämning på vägarna. Har nog aldrig sett så mycket regnvatten i verkligheten, på vissa ställen höll bilen på att lägga av pga vattnet, bilen plogade verkligen vattnet framför sig, det slutade med att det sista huset å området blev inte sett, bättre lycka i morgon;)
 
 
tror verkligen att vi kommer att trivas här, känns väldigt bra. Dock känns det väldigt konstigt att vi faktiskt ska bo här i 2 år, att ha en vardag här precis som i Gävle. Men om ett tag kanske detta också känns som hemma;) 
Jag hoppas verkligen att jag kan memorera känslan av osäkerhet och förväntan som jag har just nu och komma ihåg den, den dagen det är dags att återvända hem till Sverige igen, och jämföra med den jag kommer ha då som förhoppningsvis är mycket bättre än nu... Att jag växt och verkligen vågar prata engelska och kan det flytande. 
 
Jag tror att vi alla 3 trivs rätt bra, Viggo anpassade sig väldigt lätt och verkar redan känna sig som hemma och ännu bättre blir det nog om några veckor när vi troligen har ett hus också med egen pool och lite trädgård som han kan springa runt i:)
 
Nu är det dags att sova är döds trött även ikväll:) Natti natt!
 
 
 
 
 

Kommentera

Publiceras ej