Det har helt enkelt varit för mycket sedan i höstas, och nu äntligen....verkligen äntligen känns det som att saker och ting börjar falla på rätt plats igen.
Jag kan äntligen känna den harmoni igen som jag kände i sommras och tidigare i höstas, det är en stor lättnad.
Saker har hänt, vi har fått en liten vovvsing, vid namn Viggo. Han är 75% chihuahua och 25% shi-tzu. Är nog världens mest gosigaste och charmigaste hund när man lär känna honom. Han är skeptisk mot främlingar ( vilket kan vara både positivt och negativt) och har en otrolig envis vilja. Att ha hund krävs mycket mer än vad vi trodde ifrån början. Viggo blir 7 månader nu i april och kom till oss den 8 december.
Fördelen har varit att jag har varit hemma i stort sen vi fick honom, eftersom jag har ett bra jobb med tider så har vi kunnat tränat mycket. vi har gått på valpkurs och vi är ofta ute å går i skogen och leker..Att ha hund är så himla roligt!!
Vi har förlovat oss!
Söndagen den 26 januari kom jag hem från en hundpromenad med Viggo och en lägenhet full med levande ljus och gästrummet fullt med röda rosenblad. Där i det tillfället gick han ner på knä och frågade om jag ville vara hans för evigt...och ja det finns nog inget hellre jag vill efter allt vi tagit oss igenom tillsammans under detta året och alla äventyr som väntar.
Vi flyttar till Houston i USA i slutet på maj. Tommy har fått ett "expot-job" ( utbytestjänst kan man säg) där, genom företaget han jobbar på, så han kommer jobba inom samma företag fast på kontoret i Houston och där få en annan tjänst. Från att han sökte jobbet (på skoj) i oktober tills fram till för två veckor sedan så har jag verkligen varit som en berg- och dalbana i känslor gällande detta. Jag har rent av haft panik vissa gånger pga det är en så stor grej. Så mycket som jag planerat att plugga till hösten osv så kom det här i mellan....
Men nu när jag äntligen trotsat rädslan och oron och vi har fått det bestämt så känns allt väldigt bra, och jag är faktiskt riktigt taggad över att få åka.
Vi kommer börja med att skriva kontrakt på 2 år och sen får vi se.
Redan har vi börjat sätta upp planer för resor vi ska göra, saker vi ska hitta på, hur vi ska bo osv...och känns d bra e jag nog lite sugen på att söka college till våren eller nästa höst beroende på om vi stannar längre än 2 år osv. En livserfarenhet rikare, och en stor chans att ytterligare få växa som person. Och jag tror faktiskt vi kommer trivas vädigt bra=)
Vi var där i februari och kikade in staden, kollade lite lägenheter å sådär, var en väldigt kul å mysig vecka och då kände bägge att vi skulle trivas bra.
Så nu är det mycket att fixa med visum å grejer.
Det går helt enkelt inte att ångra sig nu, vi har sagt upp vår lägenhet och ska va ute 1 juni....
Egentligen är det rätt häftigt hur livet bara kan slå om sådär på bara ett år...vart man var förra året och där man är idag.
Detta var verkligen inte min tanke när jag flyttade till Stigslund för snart ett år sen, att ett år senare bosätta sig i Houston med en person som idag för ett år sen var en total främling...vi tycker bägge att det är helt galet hur livet kan slå om så fort, hur allt kan gå så fort...men samtidigt vad spelar det för roll när man har varann och dessutom är mer en nöjd med det man har?
Jag är iaf väldigt glad och lycklig över året vi snart haft tillsammans, ett år av många<3
Tänkte öppna en ny blogg om livet i Texas och Houston, ska bara komma på ett bra namn först;)
Kommentera