Motivationen för ett liv och en framtid är för tillfället död, jag orkar inte packa mina grejer och flytta mig ner till Falkenberg.
Jag är trött på att vara den som är hon som inte är tillräcklig och värd.
Besvikelsen över att han som var den stora och äkta kärleken som gjorde hela livet till ett lyckorus helt plötsligt vänder och allt bara blir en saga som håller på att lida mot ett otorligt och dåligt och hemskt slut.
Livet känns inte värt att läggas på hos ett hjärta som inte älskar lika mycket som en själv.
Du vet att om dina tankar tar över så kommer du göra din omgivning illa.
Att gråta och be om hjälp för din familj eller kärlek svara alltid med " vet inte hur vi ska göra"...

Motivationen är så jävla låg och jag kan inte själv förklara varför och inte vad jag ska göra för att få upp den..
Natten i natt kommer åter igen bli sömnlös, ingen kommer imorgon märka när du drar på leendet på jobbet...

Förlåt men jag måste få för klara det för någon.
Men jag orkar verkligen inte vara den som ska finnas till utan att få någonting tillbaka...
Jag älskade någonting men vad minns jag inte längre.

2 kommentarer

Madde

01 Oct 2009 10:43

Stooooooor kram till dig! Finns här om du vill prata! =)

Ellinor

01 Oct 2009 19:32

Det kommer ordna sig darling! du är en stark och underbar människa. alla har vi våra svackor.du vet väl att jag blev tårögd idag när du sa att du skulle säga upp dig? ;(



någon dag kommer det ju ordna sig för oss!



kärlek

Kommentera

Publiceras ej