När allting har läkt,när allting försvann, när tankarna blev borta...
Vad var det egentligen man såg då?
Hur kunde smärtan gå över så snabbt när man trodde den skulle vara för resten av livet?

Jag hoppas du känner det samma och att vänskapen i framtiden kan bestå, det var ju trots allt 14 år från förr.

Av sviken kärlek skall världen bestå.

Jag har rest mig upp,samlat alla bitar och förstått...
Aldrig mer kommer mitt hjärta hamna hos någon som  inte kan ta hand om det, Aldrig mer kommer jag ge hela mig till en människa som inte kan göra det samma. Nästa gång tänker jag låta det hända på riktigt, vara på riktigt livet är för kort för att kasta det på kärlek utan mening.



Kommentera

Publiceras ej